Anna Bengtsson

 

Tänk, nu har hon varit hos oss i ett halvt år. 6 månader. 26 veckor. 184 dagar. Fullkomlighet!

 

♥ Drar sig fram på mage. Fäster händerna på golvet en bit framför sig och drar sig sen framåt.

♥ Kan nu sitta själv relativt stabilt, har faktiskt senaste veckan börjat klura ut hur hon ska hålla balansen även om hon kollar åt ett annat håll, gungar lite eller sträcker sig framåt för att ta en leksak. Får bara lite stöttning eller åtminstone så vi kan gripa in och fånga upp henne om hon faller åt sidan.

♥ Älskar sin gåstol, springer fram och tillbaka mellan kök och vardagsrum och skrattar så hon kiknar!

♥ Tycker fortfarande mycket om att åka vagn, vi är precis i faggorna till att byta till sittdelen. Spännande att se hur det tas emot.

♥ Sover i snitt 11-12 timmar per natt men vaknar fortfarande för mat 1-2 gånger. Gör oftast morgon nån gång mellan 06 och 07, men hennes morgontrötta mamma drar ut på det så mycket som möjligt. Olivia är då duktig på att sysslesätta sig med nån leksak, eller klättra runt på mig tills jag vaknat ordentligt.

♥ Vilar ungefär 3 gånger om dagen. Förmiddag, sen lunch och eftermiddag. 

♥ Säger "hej" lite titt som tätt, men oftast i samband med att hon ser oss, typ jag har varit i ett annat rum och hämtat något och kommer tillbaka dit hon är- hej! 

♥ Visar så tydligt när hon vill komma upp i famnen, tröttnat på en aktivitet eller vill ha en särskild leksak. Utan att skrika, kommunicerar istället med armar och blickar.

♥ Smakportioner består fortfarande mest av gröt och fruktpureér

♥ Är nästan alltid glad och nöjd och finner sig i det mesta. Lugna hemmadagar eller full fart.

♥ Har provat på att dyka på babysimmet, det gick strålande!

♥ Tycker att andra bebisar är himla spännande! Vill gärna klappa, klämma och känna efter, haha.

♥ Kan vara lite mammig på så vis att hon har stenkoll på var jag är. Kolla ofta min reaktion när någon annan (förrutom hennes pappa) kommer nära henne. Känns som hon vill ha min bekräftelse på att det är okej. Kan plötsligt bli ledsen och så slutar hon tvärt bara hon kommer till mig. Tankar upp sig på mammatryggheten och sen provar vi igen.

 

På det stora hela är hon en trygg, glad, nyfiken och energisprudlande underbar liten tjej. Hon väcker mig flera gånger per natt och jag börjar känna av tröttheten på ett annat sätt än tidigare, men ändå när hon tittar på mig om det så är 04.30 på morgonen och ler sitt bredaste leende så smälter jag. -Jo, jag är fortfarande trött och önskar att vi kunde sova istället, men kärleken är alltid närvarande och växer sig bara starkare och större för varje dag som går.

 

Tänk att allt gick som det gick och ändå blev som det skulle.

Mamma älskar dig, mer än ord kan förklara! Längre än till månen och tillbaka ;-)