Vi åkte till Kivik

Nedan följer vad som kan kännas som ett tusen bilder, men det var så svårt att välja!
 
I lördags åkte vi till Kivik för en mysig dagsutflykt, bara vi tre. Och så mysigt det blev! Olivia blev hungrig halvvägs, så vi stannade först till i Åhus för ersättning åt lillan och fika till oss. Sen åkte vi vidare till Kivik.
Det är synd att det är relativt lång bilfärd för oss, när vi vill ta oss ner till sydöstra Skåneland, för jag älskar verkligen Österlen. Borde bli miljonär och köpa sommarhus där! Ska skriva upp det på min "Att göra lista" bums.
 
Vi inledde med lunch på Buhres, dyrt men ändå gott. Olivia fick smaka från våra tallrikar och lax är verkligen lite av en favorit för vår lilla tjej. Det är så kul nu när hon börjar bli mer nyfiken och intresserad av mat, inte alls samma lockande och trugande längre. Skönt för en nojjig "förstagångsmamma" som mig.
 
 
Effer en sväng i gungan tänkte vi titta lite på havet och sen gå vidare, men lilla fröken Bengtsson ville alldeles prompt ner på marken. -Men du blir smutsig, sa jag. 
- Eh, ja är det inte det barn ska få lov att bli när de upptäcker världen?! sa mitt bättre vetande och så.. .
... ner på marken kom hon och som hon njöt! Det var så spännande med sanden och gräset och grenarna.
Lycklig tjej!
Då jag ändå inte riktigt ville smutsa ner mig, så var det tur vi had en filt med oss. Tacksamt att få ligga där i solen en stund och njuta av solens strålar med min lyckliga dotter vid sidan om. Ja och min fina man/sambo/fästman/ kärlek (fria till mig nångång, älskade karlslok!) som tog bilderna såklart ♥
På vägen hem stannade vi till hos min mormor för lite kaffe och sällskapande. Facetimade med min moster i USA och sen bar det hemåt igen.
 
Att lillan sen visade sig vara jättesvårsomnad och vi inte åt vår hämtpizza förrän närmare halv nio på kvällen, plus att jag hade en huvudvärk som inte alls ville ge med sig och var gruvligt trött innan klockan ens slagit 22.00 är väl så livet är ibland. Men en fin dag blev det i alla fall.

När mamman ville fotografera lite

 
Bilderna är från början av april. 6 april närmare bestämt. En morgon då vi steg upp i samband med pappan i huset, när vi vinkat av honom ville jag försöka fånga de varma ljuvliga sostråklarna som under soliga morgonar flödar in i vardagsrummet. I samma veva, knäcker lillskruttan koden till att krypa. Klädd i bara blöjan kände hon sig plötsligt fri och tog sig att åla sig fram till att istället krypa! Efter ytterligare någon veckas träning, ålade hon allt mer sällan och blev bara mer o mer säker på kryptekniken.
 
Det är så underbart att se alla dessa framsteg. Numera kryper hon omkring, ständigt och jämt och så är hon så där fantastiskt söt under tiden.