Babyshower

 
Igår överraskade mina vänner mig med en babyshower!! Känner mig fortafrande djupt rörd och tacksam över gårdagen så jag måste bara få skriva ner allt.
 
Jag hade inte en aning om att något var i görningen, de hade planerat det här i flera månader.
 
Dagen började med att Patrik och jag röjde i vårt förråd på innergården, rensade ut en massa och lastade in i bilen så jag kan åka och slänga det idag. 
Patrik tog sedan med mig på lunch. Vi var på vår favorit, fiskrestaurangen i Vägga. När vi var klara sa Patrik
- Oj, det här gick ju fort.
- Jaa, sa jag, men det gör väl inget?  
Efteråt promenerade vi i hamnen, innan vi skulle cykla hem igen. Det började regna som bara den på vägen och Patrik föreslog att vi skulle stanna och vänta ut det värsta under några träd. Jag tyckte det var lite märkligt att resonera så eftersom vi bara skulle hem och kunde ju byta om där. Jag övertygade honom att vi kunde cykla på och han hängde på.
 
Väl hemma skulle jag låsa upp dörren, men det var nått konstigt med dörren. Det var som att jag låste för att sedan låsa upp igen. Jag hann ändå tänka, vadå låste jag inte innan vi körde? Till slut öppnade jag dörren och då var taklampan var tänd och det såg annorlunda ut. Min hjärna kopplade inte alls vad det var jag såg, dvs den stora babyballongen och blöjtårtan, jag tyckte bara det såg annorlunda ut. Jag reflekterade omedelbart över att det stod en bilbarnstol på golvet och jag tänkte att det var Patriks föräldrar som varit och lämnat den hos oss... Men varför har de då inte släckt och låst efter sig, eller var är de? Altså, så här i efterhand är det sjuk vad mycket man hinner tänka på så kort tid. 
- Vad är det som händer här? sa jag högt
 
Då hör jag hur några fnissar och från gästrummet smyger Sophie, Jennifer och Lollo  fram och jag fattar att de har ordnat en babyshower för mig! Åh, vad underbart gulligt av dem, tänkte jag! Sen gick jag in i lägenheten, fortfarande mycket förundrad över bilbarnstolen, där det dessutom låg ett litet barn. Så liten, som en docka. Sen fattade jag det med! Ah, det är ju Lollos sex veckor gamla dotter! Ah, då är det inte vår bilbarnstol och den står mest troligt fortfarande hemma hos svärföräldrarna. Vidare in i köket upptäcker jag ytterligare två vänner, Dora och Madde som står och gömmer sig vid kylskåpet!
- Ah, är ni med här! Åh vad roligt, utbrister jag!
 
Sen blev det fika, mys, prat, paketöppning och så fick jag gissa babybilder från när tjejerna var små. Gissade rätt på alla, på första försöket! Notera gärna. 
Framåt kvällen när de begav sig hemåt, var jag så glad och tacksam över att ha så fina vänner i mitt liv. När Patrik kom hem lite senare bubblade det ur mig av lycka och jag redogjorde i minsta detalj för honom hur allt varit och hur allt kändes. En fantastiskt fin eftermiddag!
 
Somnade gott igår kväll.
Och idag, bubblade det upp på nytt när jag kom ner till köket och såg alla ballonger och serpentiner som jag fortfarande inte riktigt har hjärta att slänga.
♥ ♥ ♥
 
 
 

Kommentera här: